Inte ett dugg kul faktiskt!

Att stå så tätt packad mellan människor man inte känner på ett tåg man väntat på i minst en timme är inte särskilt kul, det luktar lite bajs om det hela tycker jag.
Men det som irriterar mig mest är att alla verkar tycka att just dom är absolut viktigast, att just dom har mer bråttom än alla andra. Stockholmssyndromet? Tror dom på fullaste allvar att allting också går mycket snabbare om dom skriker och svär?
En skön medresenär hade en kul idé om hur man skulle leda folk av tåget för att få mer plats.. " Undrar hur många som går av om vi säger att jag har svininfluensan?!"
Ingen trodde honom tyvärr...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0